Sensationen och sanningen

Om det står på en löpsedel,
att en gravid kvinna
hittade en bit av ett finger
i en räkpåse,
så tänker man när man läser det:
- Är det extra hemskt för en gravid kvinna?
Och så kommer man fram till att det är ganska äckligt
oavsett om man är gravid eller inte.

Det visar sig sedan
att uppgiften var helt felaktig.

Kvinnan var inte gravid?

Jo då, det var hon,
men det var inte en bit av ett finger.
Det var en havsanemon.
Men den informationen hamnade inte på löpsedeln.

Vi tar det en gång till.
Den trettonde maj 2002
stod det på tidningen GT:s löpsedel i Göteborg,
att en gravid kvinna
hittade en bit av ett finger i räkpåsen.
Det visade sig felaktigt.
Det var inget finger.
Det var en havsanemon.

Den uppgiften,
som alltså var den korrekta,
ansågs dock alltför blek
för att hamna på löpsedeln.
Däremot
var den felaktiga uppgiften
tillräckligt intressant.
- Är lögnen viktigare än sanningen?
- Ja, tydligen.

Jag hade aldrig vetat detta
om jag inte läst om det i Göteborgs-Posten.
I en mycket liten
och undanskymd notis
under rubriken: Förresten
raljerade någon på GP
över kollegornas löpsedelsklavertramp.

Men man kastar sten i glashus.
Då en lantbrukarfamilj i Halland
för några år sedan misstänktes
för att ha
Galna kosjukan
bland sina djur
utspelades ett långt värre scenario.
I flera dagar
var spekulationerna förstasidesnyheter
i västsvenska tidningar.
Inte minst Göteborgs-Posten
hade artiklar och bilder dagligen på förstasidan.
Den stackars lantbrukarfamiljen
blev belägrad av journalister.
När det sedan visade sig vara
Falskt Alarm
reducerades intresset till
en liten notis inne i tidningen.
Ryktet,
eller den förmodade,
men obekräftade sanningen
(lögnen skulle det så småningom visa sig)
hade följaktligen högre prioritet
än den bekräftade sanningen.
Är det konstigt
att man blir
kritisk
svart
skeptisk
missmodig
butter
cynisk
trött
ledsen
besviken
förbannad
sur
apatisk
samhällsfrånvänd
ointresserad?
Nej, det är väl inte så konstigt.
När sensationen alltid är viktigare än sanningen.

Text ur: Alster - En stunds texter av Claes Eriksson