En stickande känsla

Som alltid när man sitter här så får jag ångest över att aldrig komma på något vettigt att säga...känns inte bra ett dugg...
Likaså känns det lustigt att skriva om det jag inte kommer på för det blir på nått sätt vis.
Men om jag skulle komma på det jag inte kommer på att jag ska komma på skulle allt bli mycket lättare. Så kan man säga hoppas jag.

Men men, för att prata om nått annat...det är nu torsdag den 31 januari 2008 21:54...en hel månad har snart gått sen årsskiftet och jag måste faktiskt säga att den gått fort...alla säger det, men sanningen är att det har den. För jag minns det som igår när vi började på ny kula och allting kändes frächt och oanvänt. Vad har hänt på 31 dagar då...tja...inte så blodigt mycket, det största är att jag börjat på nytt jobb. MEN det är ingen vidare bedrift...eller jo lite är det men då i väldigt liten skala. Det är inget fel på det så men ibland känns det som att jag tappar både inspiration och motivation till det jag ska göra och DET känns inte bra. Har länge pratat om att börja om...ta en helt ny vändning.
M E N_J A G_V E T_I N T E_V A D_J A G_S K A_G Ö R A???

Så ändå sitter jag här och gör inget alls. som vanligt då GRATULERAR.
Tack...

Men om man blickar framåt då...vad gör du då...Jo det ska jag berätta.
Om en vecka lite drygt kommer jag att sätta mig under nålen igen, jag ska göra min sjätte gaddning...skönt att äntligen få stilla behovet av att göra en till...tyvärr har det blivit ett gift...men jag ska ta mig tusan ha någon återhållsamhet i mig och inte låta det gå överstyr...Men jag har planer på något grymt till mitt andra ben.

Sedan tänkte jag börja med min biolista...varje månad går jag och Magda på bio och då menar jag VARJE månad...så efter varje film uppdaterar jag (i det närmast liggande blogginlägg) en ny lista. Så...första filmen för året blir...

Januari: National Treasure - Book of secrets.

Och topp 5 filmer som vi såg 2007:

1: Simpsons movie
2: Rattatouille
3: Pirates of the Carribean 3 - At worlds end
4: The Departed
5: Stardust

På återseende mina vänner.............

Ett par kvartar

Nu sitter jag här klockan är 5:15...det är mörkt ute och jag har snart avslutat min frukost.
En viss spändhet finns inom mig, det borde vara som alla andra dagar men idag känns det annorlunda.
Maten är fixad som jag ska ha under dagen...ingeting är glömt vad jag kan komma på...men jag börjar ju på nytt jobb idag och men nytt jobb innebär nya kollegor och även ibland nya arbetsuppgifter...så lite nervös är man allt.
Men inget att oroa sig för. Allt kommer gå bra i slutänden.
Sen är det fredag idag och vi ska nog gå på bio ikväll...vi har ju en deal att vi ska gå på bio 1 gång i månaden och detta höll vi under 2007 vi såg 14 filmer (2 månader blev det 2 filmer) totalt och höll dealen då så vi tänkte att vi kör samma sak i år med...mycket effektivt...

Nytt jobb ska säkra framtid

Jaaaa...det var ett glädjande besked som nådde mig igår när jag fick reda på att
jag skulle få börja på den nya byggfirman.
Så den 28 januari börjar jag och slipper den nuvarande med dumma chefer...

En annan sak som också är bra är att min tå blev bättre förra veckan...det visade sig vara
en inflammation men för säkerhets skull ska dom röntga den i mitten av februari för att dubbelkolla...så just nu känns allting jätte jätte bra...

Pussel

Jepp...har kommit in i en pussel-cykel.

Den översta är det bara lite himmel kvar på...och det kommer bli färdigt ikväll hade jag tänkt..
Den understa gjorde jag på 3-4 dagar men satt inte 24/7 utan normal pusseltid...
Båda pusslen är 1000 bitars

Mötet

Han kände sakta hur något närmade sig bakom honom. En tung andning hördes och det var bara några steg kvar tills den främmande personen skulle stå precis bakom honom. Själv stod han vid ett gathörn och hade inte för avsikt att ta kontakt med någon denna kvällen. Regnet smög sig på dom två människorna och snart var hela gatan täckt med kallt novemberregn.
Mannen tog upp en cigarett tände den och försökte diskret undvika personen som nu var framme och ställde sig snett framför mannen.
"Ovanligt med regn i dessa trakter" sa han men en dov stämma.
"Det beror på ur vilken vinkel man ser det" replikerade mannen och tog ett djupt bloss från sin cigarett.
Den främmande mannen försökte ta in det svar han nyss hört och analyserade den i sin databas.
Inget tydde på att det var felaktigt sagt ur något tankesätt eller perspektiv. Frågan var just vem det var han nu stod och konverserade med.
I ett desperat försök att avslöja mannens identitet ställde mannen ett knivig påstående som han hoppades på att han skulle få ett korrekt utlåtande om...
"Om man skjuter en människa som ber om att få bli dödad, blir man anklagad som mördare då?
En tom tystnad spred sig snabbt över de båda männen. Mannens cigarett började falna bort och för en kort sekund möttes bådas blickar.
Sedan svarade mannen kort och intensivt:
"Det beror på ur vilken vinkel man ser det.
"Ja, jag förstår hur du menar. Man måste tänka på det från olika människors tankesätt."
"Jag behöver nog inte säga mer än så, du har förstått mitt budskap.
Mannen som först stått vid vägen tände en ny cigarett...fällde upp sitt paraply och började så sakta att promenera på den långa ensliga gatan.
Men efter bara några meter stannade han plötsligt upp, vände sig om och tittade spänt på mannen.
"Kom ihåg mina ord, det är dom så får oss att handla rätt när det verkligen behövs"
Sedan fortsatte han ner för gatan och den främmande mannen såg på hur paraplyet sakta men säkert försvann bakom backkrönet.
"En härlig kväll för filosofier" mumlade han för sig själv och begav sig åt samma håll som han uppenbarat sig från.
Och när även den främmande mannen hade försvunnit fanns där inget som kunde vittna om deras möte, regnet hade raderat deras närvaro och med detta även deras existens.

AJ AJ AJ AJ

Jag har ont i foten och jag vet inte vad jag ska göra åt det....


AJ
AJ
AJ